Så här mycket skiljer lönen för dig som anställd mot egenkonsult?
Att vara egen innebär att innebär att man kan fakturera mellan 80 000 och 150 000 SEK i månaden exklusive moms. Som ni vet så använder jag ett en faktor på 1,56 för att omvandla omsättning till lön och det består av arbetsgivaravgift, semesterlön, privatpension (kollektivavtalsnära) och en genomsnittligt sjuktal. Med detta sagt så innebär det en månadslön på 51 282 till 96 154 SEK, brutto. Det är ganska tydligt att lönen för en enmanskonsult blir mycket högre, förutsatt att man har en 100% debiteringsgrad, vilket inte är ovanligt i IT branschen där det mesta är resurskonsulting.
De anställda konsulter som jag träffar i rekryteringssammanhang har en månadslön från 35 000:- till 55 000:-, men någon avstickare mot 60 000:-. Ingångslönen ligger strax över 30 000:-, men som sagt är 35 000:- i ingångslön för en nyexad inte helt omöjligt. För min del så började jag konsulta direkt efter KTH och jag fakturerade ca 100 000:- i månaden. Men och det är ett stort MEN, jag åt flingor och fil i innan jag lyckades hitta mitt första uppdrag 6 månader – så det är inte lätt att hitta uppdrag med lite erfarenhet.
Ett annat “MEN” var att jag aldrig blev konsult för pengarnas skull, utan för att jag alltid ville driva företag. Att driva företag innebär att man av och till är beredd att äta fil och flingor, och det är som sagt inte sista gången jag fick göra det (Jag har slutat räkna dessa gånger numera.) Jag startade BeeMobile (eller Kundu Technology, efter Soft Technology snodde någon framför näsan på mig) innan jag sökte till KTH. Att bli enmanskonsult var ett sätt att driva företag utan att ha en affärsideé.
Om jag tittar nu så fakturerar jag en bit norr om 100 000:- i månaden, men förmodligen inte mer än vad som är inflationsjusterat. Det som har hänt i min omgivning är att väldigt många av mina klasskamrater har chefsposter med löner runt 75 000:- i månaden. Den som tjänar mest i min krets som anställd har en månadslön över 170 000:-.
Först och främst, de är väl värda det, dels för allt slit de har lagt ner på jobbet, dels för sin kompetens men även en hel del bolagspolitik som jag inte har ork med.
“Är det bättre att vara en egen eller anställd?” är en fråga som jag får ganska ofta. Jag menar att det är bättre att vara anställd om man gillar ledarskap och kan hantera internpolitik. Då kan man klättra och få chefsposter som man förhoppningsvis stimuleras av, samt en ekonomisk belöning på sikt. Om man gillar ledarskap och försäljning så skall man bygga företag, anställda och sälja, så att vara egen utesluter inte ledarskap. Om man däremot endast gillar teknik (och mitt fokus är IT-branschen för denna blogg) så är det förmodligen bättre att vara egen upp till en viss gräns. Dels kan du kompetensutveckla dig, utan att din chef behöver förstå vad du håller på med, men främst för att du kommer ha svårt i Sverige att göra karriär som teknisk specialist utan att ha någon form av projektledning eller personalansvar.
Så skall du fortsätta vara anställd eller ej?
- Vill du bli chef?
- Gillar du inte att sälja?
- Kan du hantera internpolitik?
Om du svarar JA på någon/några av dessa frågor: Fortsätt vara anställd
- Drivs du enbart av teknik?
- Gillar du att sälja?
- Vill du bygga bolag?
Om du svarar JA på någon avdessa frågor: BLI KONSULT
Tyvärr finns det ett bäst före datum för konsulter och att försöka sälja sig själv som 60-årig iOS utvecklare (iPhone) kommer vara svårt. Det gör ont i skälen, förtt just ålder kan vara svårt att göra något åt. Om du är “för ung” så kommer du bli äldre och din tur kommer att komma, men om du är “för gammal” vad kan du göra då?
Åldersdiskriminering har jag märkt är mycket starkare i IT-branschen än annan form av diskriminering. Grunden till det har jag fått höra från en lektor på Handelshögskolan är att 40-talister lärde 70- och 80-talisterna att inte anställa 50- och 60-åringar, eftersom dessa ofta saknade formell akademisk utbildning, ansågs vara mindre kompetenta. Om man räknar lite baklänges, så inser man snart att 40-talisterna egentligen menade folk i sin egen åldersgrupp var odågor. Tydligen är det inte allt för ovanligt att man “ratar” andra ifrån sin egen åldersgrupp. Om det är sant eller inte vet inte jag, men det finns studier på det tydligen.